"Kunskapsbanken"

Debatten om huruvida light är bra eller inte har pågått i många långa år. Många är rädda för lightprodukter eftersom de oftast är sötade med kemiskt framställda sötningsmedel som inte förekommer i naturen. Det mest utskällda sötningsmedlet är tveklöst aspartam. Aspartamet har beskyllts för att orsaka cancer och att en av nedbrytningsprodukterna är det giftiga ämnet metanol (träsprit). Cancer verkar dock inte aspartam vara skyldig till och träsprit är faktiskt ett naturligt ämne som kroppen lätt bryter ner – om doserna är rimliga vill säga. Ett glas lightläsk ger faktiskt mycket mindre metanol än vad ett glas fruktjuice ger. Inga problem med andra ord.

Men vad vet vi om skadeeffekterna från aspartam? Det finns studier som tyder på ökad risk för depression och för tidig födsel. Det finns även rön som visar att aspartam försämrar inlärningsförmågan hos försöksdjur, men det gäller extremt höga doser.

På senare tid har det kommit en del undersökningar som på olika sätt kopplar konsumtion av lightprodukter till en ökad risk för diabetes typ II. Hypoteserna om varför har varit många och en är att lightprodukter ökar toleransen för söt smak och att man lättare får i sig dolda sockerkällor utan att reagera över att smaken är söt. Ett exempel är ”nyttigt” fullkornsbröd som är fullproppat med socker. Är man van vid söt smak kanske man inte reagerar över att det ”nyttiga” brödet också smakar sött?

Nu har en israelisk grupp kopplat konsumtionen av tre vanliga sötningsmedel (sukralos, aspartam och sackarin) till en försämrad glukostolerans, det vill säga en riskfaktor för diabetes typ II. Det intressanta med den här forskningen är att man har kopplat det till rubbningar i bakteriefloran. Denna koppling kan i sin tur vara mycket komplicerad. Kanske är det så att söt smak påverkar vårt immunsystem som i sin tur påverkar bakteriefloran? I så fall kanske dessa rön även gäller för naturliga sötningsmedel som exempelvis sockeralkoholer, ex. xylitol och sukrin?

Mina slutsatser är att detta är ett mycket intressant stöd för hur mycket bakteriefloran påverkar vår hälsa. Man vet ju sedan tidigare att bakterier spelar en roll i viktreglering och sockerkontroll. Detta understryker också att man inte bara kan äta lightprodukter istället för socker och komma undan med hälsan intakt, i alla fall inte om man är storkonsument. Viktigt är dock att poängtera att socker INTE är ett bättre alternativ än konstgjorda sötningsmedel. De negativa hälsoeffekterna av ett sockerintag är så många att man skulle behöva en hel bok för att få plats med dessa.

Av Martin Brunnberg